Mitt namn är Karin Wulff, jag är drygt 30 år och har ägnat min tid åt hästar och hundar större delen av mitt liv.
För nästan 10 år sen kom collietiken Saga in i mitt liv. Saga var i stort behov av hjälp, trygghet och vård. Det tog mig ett par år att förstå mig på Saga, att förstå hur min energi smittade av sig på henne, att det inte alltid hjälpte att tala om för hunden HUR hon skulle göra, oavsett om jag korrigerade, mutade med godis eller rent fysiskt flyttade på henne. Snarare behövde jag visa med energi och kroppsspråk vad jag önskade av henne i olika situationer i vardagen. När jag kom på tekniken att hjälpa hunden från utfall, rädsla, aggressioner och till och med bett, med bara hjälpen av min energi och tydliga kroppsspråk så kom ideén att vilja utveckla, lära mig mer och tillsist lära andra.
Jag började söka… Söka kurser, läsa böcker, låna alla vänner och bekantas hundar för att träna och lära mig mer. Jag spenderade timmar och åter timmar att bara se på hundar, för att lära mig läsa dom, för att lära mig se deras kroppsspråk i olika situationer.
Jag är långt ifrån den kunskap jag en dag vill bära, men jag har kommit så långt att jag kan hjälpa andra med sina hundar, att se var problemen bottnar i.
Min tro som instruktör och hundförare är att det inte finns någon specifik metod som passar alla hundar och förare, det finns inga genvägar eller någon mall som alla kan arbeta efter. Alla ekipage måste få arbeta på det sätt som känns bekvämt för dom, med hjälp och styrning för att komma fram till det satta målet. I min värld så finns det tre regler: Var konsekvent i det du bestämt dig för, gör aldrig illa hunden och framförallt, var rättvis mot hunden och ge den en chans att göra rätt. Följer man dom tre grunspelarna så kan använda vilken metod man vill.
För några år sedan så gick jag en instruktörsutb hos SBK för att lära mig mer om inlärning, tävlingsträning och olika övningar man kan använda i kurser. Under ett par-tre år fick alla kursdeltagarna på Oxelösunds BK stå ut med att vara mina testekipage för olika övningar som kunde användas i en kurs, vid inlärning av olika moment. Det slog väl ut, den anonyma kritiken var otroligt positiv och den större delen av kursdeltagarna kom tillbaka till nästa kurs. Jag har idag ett flertal ekipage som jag fått följa från valp upp till tävlingskarriären.
Idag bor jag med Jimmie, och våra 4 hundar. Än idag stjäl jag vänner och bekantas hundar för att se, läsa, testa och kanske hjälpa. Tre av våra hundar tävlar i lydnad just i år, men alla tränar väldigt många sporter, som spår, skydd, weightpull, sök och allt annat vi kan komma på.
Eftersom jag är sökande, så får mina egna hundar vara testkaniner för olika metoder att lära in saker fortfarande. Det blir ofta förvirrande för oss alla, men det är aldrig tråkigt, och det har gjort att mina egna hundar alltid har en trevlig och nyfiken inställning till arbete och att lösa mattes tankenötter.
På återseende, gott folk!
Saga och Miklo
